Låg energianvändning per person i miljonprogrammet

Miljonprogrammets flerbostadshus hamnar ofta i fokus i diskussionerna om energieffektivisering. Husen är 50 år gamla och byggdes under en tid då ingen räknade med oljekris eller dyr el. Dåligt isolerade väggar och tak leder till exempel till stort värmeläckage, i synnerhet i de hus som inte har renoverats.

Vanligtvis mäts energianvändningen per kvadratmeter, och då hör miljonprogrammets flerbostadshus till de mest ineffektiva. Men ser man i stället till energianvändningen per person blir bilden en annan, det visar en studie från forskningsinstitutet Rise.

– Det är lätt att utmåla miljonprogrammets byggnader som det stora problemet. Men det finns andra sätt att se på vad som är ett hållbart och energieffektivt boende, och det var det vi ville visa med studien, säger Mikael Mangold, bostadsforskare på Rise.

Mikael Mangold leder en arbetsgrupp som forskar om Sveriges flerbostadshusbestånd, bland annat på uppdrag av Boverket.

Enligt studien är det flerbostadshusen i innerstaden som använder mest energi per person. Studien visar också att det är i områden där det bor många låginkomsttagare som energianvändningen minskat mest det senaste årtiondet. Samtidigt som energianvändningen per person i flerbostadshus i höginkomstområden ökar.

– Miljonprogramshusens boytor är väl utnyttjade, samtidigt som många av husen idag är anslutna till fjärrvärmesystemet. Så de här byggnaderna är egentligen inte de stora energibovarna. Trångboddhet kan självklart vara ett problem, men ineffektivt utnyttjande av byggnader i mer välbeställda områden är också ett problem, säger Mikael Mangold.