Arbetskraftsinvandring från Italien var vanligt. Bilden är från Agas
verkstäder på Lidingö 1965. Foto: DEX/TT
1960-tal
Bostadsbristen var akut
Tiden från andra världskrigets slut fram till 1960-talet präglades av en
mycket stark tillväxt i Sverige. Många flyttade till städerna där industrin
gick på högvarv. Arbetskraften räckte ändå inte till, och arbetare
rekryterades aktivt från länder som Finland, Italien och dåvarande
Jugoslavien. Alla behövde någonstans att bo, men bostäder saknades. Bristen
blev akut.
Nybyggda hus i Skärholmen i Stockholm 1968. Foto: Olle Lindeborg/TT
1965
En miljon lägenheter ska lösa krisen
För att råda bot på bostadsbristen antog riksdagen målet om att en miljon
bostäder skulle byggas under en tioårsperiod, 1965 till 1974. Bland
annat skulle förmånliga statliga lån få fart på byggandet.
Färdiga väggelement lyfts på plats i Tensta 1969. Bildkälla: Stadsmuseet i
Stockholm
1966
Första spadtaget i Järva
Den 2 november 1966 togs första spadtaget på Södra Järvafältet i Stockholm.
Fram till 1976 byggdes stadsdelarna Tensta, Rinkeby, Husby och Akalla här. Idag några av de områden som kanske tydligast förknippas med
miljonprogrammet. Idag bor 57 000 personer i dessa stadsdelar, lika många
som i hela Sundsvall.
Höghus i Högaholm, Malmö 1972. Foto: Torbjörn Andersson/TT
1967
Nu börjar höghusen komma
Under miljonprogrammets första år byggdes främst trevåningshus och småhus.
Men för att öka byggtakten uppmuntrades storskalighet. Projekt om minst 1 000 lägenheter fick till exempel förtur i den statliga lånekön. Höghus med
fem eller fler våningar blev därmed vanligare.
Området Apelgården på Rosengård 1968. Bildkälla: Malmö Stadsarkiv
1967
Rosengård blir till
Rosengård är kanske Malmös mest kända miljonprogramsområde. Under åren
1967–1972 byggdes här 7 000 lägenheter.
Prins Bertil inviger Skärholmens Centrum. Foto: Svenska Dagbladet/TT
1968
Kritiken växer
Redan från början kritiserades miljonprogrammens byggprojekt. Allmänna
kommunikationer var dåligt utbyggda, närservicen var undermålig och husen
monotona. Kritiken tog ordentlig fart 1968 när Dagens Nyheter, två dagar
efter invigningen av Skärholmens centrum, skrev en osande ledare med
rubriken Riv Skärholmen! “Skärholmens skyline är en kuliss kring ett
förortscentrum som är ett av de mest människoföraktande som hittills
byggts”, kunde man bland annat läsa.
1970 - 1980
1970
"Miljonprogrammet" myntas
Det är först nu begreppet Miljonprogrammet dyker upp i offentliga handlingar.
Rekordårens byggprojekt var egentligen inget program i sig, snarare ett
tydligt politiskt mål.
Miljonprogrammets första invånare bodde på en byggarbetsplats. Foto: Jan
Delden Scanpix/TT
1970
Rekordår för bostadsbyggandet
1970 var miljonprogrammets rekordår. Det året kom det till 109 843 nya
bostäder, av dem var 75 226 lägenheter i flerbostadshus och 34 617 småhus.
Hamstring av bensin var en var en vanlig syn under oljekrisen. Foto: TT
1970-tal
De goda tiderna är över
I mitten av 1970-talet slår lågkonjunkturen till. Oljepriserna steg,
industrin gick dåligt, arbetslösheten sköt i höjden och
arbetskraftsinvandringen minskade. Krisen håller i sig en bit in på
1980-talet och brukar ses som brytpunkten mellan industrisamhälle och
tjänstesamhälle.
Ingvar Carlsson var bostadsminister 1973–1976. Foto: Bo-Aje Mellin/SVT
1974
Målet är nått! En miljon bostäder klara
Dåvarande bostadsministern Ingvar Carlsson kan berätta att målet är nått. 1 005 578 bostäder har byggts.
1975
Många lägenheter står tomma
Nu har det byggts en miljon bostäder. Men på grund av den ekonomiska krisen
är läget på bostadsmarknaden ett helt annat. Nu är det i stället svårt att
hitta hyresgäster till miljonprogrammens lägenheter. Ungefär hälften av
lägenheterna i Rosengård och Kroksbäck i Malmö står tomma, i Navestad i
Norrköping nästan en tredjedel och i Kungsmarken i Karlskrona var femte
lägenhet.
1980 - 1990
1980-tal
Segregationen ökar
Miljonprogrammen börjar nu alltmer förknippas med sociala problem. Redan
från början var det till stor del ekonomiskt resurssvaga familjer som
flyttade hit. I slutet av 1970-talet ökade också flyktinginvandringen, och i
miljonprogrammen fanns lediga lägenheter. Det bidrog till den segregation
som sedan 1980-talet har fortsatt att öka.
1990-tal
25 000 lägenheter rivs
Det ökande antalet tomma lägenheter blev väldigt kostsamt för kommunerna. En
lösning, framför allt utanför storstäderna, blev att helt enkelt riva husen.
Rivning av hus förekom redan på 1980-talet men tog fart under
1990-talskrisen. Totalt kan uppåt 25 000 lägenheter ha rivits.
1990 - 2000
Miljonprogramsområdenas öppna ytor ses återigen som stora tillgångar.
1990-2000
Miljonprogrammens möjligheter uppmärksammas
Efter lång tids kritik mot miljonprogrammet börjar röster till försvar för
områdena höjas. De allmänna kommunikationerna har förbättrats, service i
områdenas närhet har byggts ut och områdenas stora grönytor uppskattas.
Husen är i grunden välbyggda och värda att bevara, de anses till och med ha
ett kulturhistoriskt värde. Många har nu också vuxit upp i dessa områden och
tar dem gärna i försvar. Bostadsbristen är också återigen stor. Inte minst i
storstadsområdena är lägenheter även i miljonprogrammen eftertraktade.
2000 - 2010
2007
Kommuner får möjlighet att sälja
Efter den borgerliga segern i riksdagsvalet 2006 blir det fritt fram för
kommuner att sälja hela eller delar av sitt bostadsbestånd. Den så kallade
tillståndsplikten avskaffades 1 juli 2007. Det innebar att det inte längre
krävdes tillstånd från länstyrelsen för att sälja allmännyttiga fastigheter.
Försäljningarna ökar också markant, framför allt i Stockholmsregionen. Ett
vanligt skäl var för att finansiera nyproduktion eller för att klara ett
omfattande renoveringsbehov.
2010 - 2020
Närmare 40 procent av miljonprogrammets hyreslägenheter ägs idag av en privat hyresvärd.
2010-tal
Nya fastighetsägare ser potentialen
De stora upprustningsbehoven blir betungande för många kommunala
fastighetsbolag. Allt fler väljer att sälja delar av sina bestånd till
privata hyresvärdar. Nya stora aktörer dyker upp på den svenska
bostadsmarknaden, aktörer som ser möjligheter med miljonprogrammens
standardiserade hus där det också går att genomföra standardiserade
renoveringar i större skala.
Många av miljonprogrammets hus har nått slutet av sin tekniska livslängd.
2020
Upprusningsbehoven är stora
Drygt 50 år har gått sedan miljonprogrammets första spadtag. Husen är i
grunden välbyggda, men upprustningsbehoven är nu på många håll omfattande.
Såväl privata som offentliga fastighetsägare investerar stora summor varje
år i hus och gårdar. Men ungefär 40–50 procent av lägenheterna i miljonprogramshusen uppskattas fortfarande vara i behov av upprustning.
2020 -
Två generationer har nu vuxit upp i miljonprogramshusen. Foto: Bengt
Rosenhall Bro/TT
2022
Hem åt var fjärde svensk
Nära var femte av Sveriges nuvarande bostäder byggdes under åren 1965 till 1974.
Två miljoner invånare bor i en bostad från de åren.
Källor: Sveriges Allmännytta, Boverket, Stockholms stad, Svenska bostäder, SCB och Stadsmuseet i
Stockholm