"Vi borde lära oss av miljonprogrammets innovationer"

Med intresset för arkitekturen som grund har Erik Stenberg djupare kunskap än de allra flesta om både miljonprogramsområdenas historia och nutid. Han är även en man med visioner, för i våra miljonprogramsområden finns enligt honom en stor potential att återigen vara en del av lösning på dagens samhällsutmaningar.

– Jag har sett det lite som mitt uppdrag att vara miljonprogrammets försvarare. Jag tycker vi ska betrakta våra miljonprogramsområden som unga städer som måste fortsätta utvecklas, inte som områden som blev klara på 1970-talet. Potentialen ligger i att hus och områden kan anpassas till dagens samhälle med relativt små insatser. Det är bra hus och det finns otroliga värden i dem.

Kritiken var stark från start

Miljonprogramshusen fick snabbt ett dåligt rykte – även i vissa arkitektkretsar. Det finns flera förklaringar till det, enligt Erik Stenberg.

– Det handlar såklart om den socioekonomiska problematik som är tydlig idag. Ofta framkommer även kritik mot den stora skalan husen är byggda i och inte minst mot betongen. I andra länder där man byggde mycket med betong var ibland kvaliteten dålig, men så var det inte här.

Det fanns en intressant närhet mellan industrin, politiken och forskningen.

Han återkommer ofta till hur välbyggda husen är och miljonprogrammet som en plats för innovation.

– Det presenterade en lösning på en samhällsutmaning på ett nytt sätt, och det är något som ofta missas. Under 1950- och 1960-talen höjdes ribban för vad som var möjligt, både politiskt och industriellt, och miljonprogrammet var en utkomst av det kan man säga. Det fanns också en intressant närhet mellan innovativa idéer från industrin, politikernas önskemål och forskningen.

– Miljonprogramshusen var inte heller, tvärtemot vad man ibland hör, något hafsverk. Det var baserat på flera prototyper som byggdes under 1950- och början av 1960-talet. Ett exempel är i Östberga i Stockholm från sent 1950-tal. Där testade man industriellt och storskaligt byggande som sedan blev modellen för miljonprogrammet.

Miljonprogrammet kan visa vägen

Just det innovativa tänkandet kring bostadsbyggande skulle vi behöva mer av idag, och där kan vi lära av miljonprogrammet, menar Erik Stenberg.

– Vi har nu, precis som då, bostadsbrist och idag kan vi också lägga till jätteutmaningar med klimatomställningen. Jag tror vi kan titta på våra miljonprogramsområden och lära oss mycket om hur vi kan möta dagens utmaningar. Vi skulle kunna låta en hel del innovation kring teknik, miljö och sociala utmaningar ske på miljonprogrammets välbyggda grund, till exempel i ombyggnadsprojekt. Därifrån kan det tas vidare ut i nyproduktionen.

Förlegad familjenorm fick styra för mycket

Det som trots allt blev fel när husen byggdes var storleken på lägenheterna, menar Erik Stenberg. Cirka hälften av lägenheterna har tre rum och kök.

– Det byggde ju på en kärnfamiljsnorm som var under uppluckring redan då. Det blev alldeles för ensidigt. I Tensta byggdes till exempel knappt några femmor eller ettor. Idag är det stort behov av både små och stora lägenheter. Lägenhetsstorlekarna i miljonprogramshusen blev också normerande utanför dessa områden, vilket inte heller var bra.

Tolv år i Tensta

1998 fick Erik, tillsammans med kollegan Thomas Sandell, i uppdrag att rita om en standardtrea i miljonprogramsområdet Tensta. Resultatet blev en ljusare och trevligare lägenhet som blev så bra att han själv valde att flytta in. Han stannade kvar i tolv år, en tid som också stärkt honom i hans syn på miljonprogrammens potential.

När man sätter sig in i tankarna bakom områdena så blir man faktiskt ganska imponerad.

– Arbetet med lägenheten och mina år i Tensta fick mig att inse hur välplanerad stadsdelen är. Husen är glest placerade med en uppskattad trafikseparering, och redan från början tänkte man sig att det skulle gå att anpassa lägenheterna genom att till exempel flytta väggar. Jag tror att vi i många fall glömt detta. När man sätter sig in i tankarna bakom områdena så blir man faktiskt ganska imponerad.

Områden under ständig utveckling

Hur tror han då att vi kommer att se på våra miljonprogramsområden i framtiden?

– Jag hoppas att vi kommer att kunna se dem som de goda boendemiljöer som de i grunden är. Jag tror också att vi kommer förstå att det är ett work-in-progress som påbörjades på 1960- och 1970-talen, men som hela tiden måste underhållas och utvecklas.

Mer läsning: Miljonprogrammet ständigt aktuellt – om debatten genom åren

Om Erik Stenberg

Erik Stenberg är arkitekt och lektor i arkitektur vid KTH i Stockholm. Sedan drygt 20 år har han forskat och även engagerat sig i praktiken i miljonprogrammets bostadsområden. Han är en ofta anlitad föreläsare i ämnet. 

Erik har själv bott tolv år i Tensta, ett av Stockholms största miljonprogramsområden. Han organiserade bostadsmässan Tensta Bo 2006, och startade också en arkitekturskola i Tensta.