Brickebackens radhus – det typiska miljonprogrammet

Brickebacken ligger cirka fem kilometer söder om stadens centrum. Mellan 1969 och 1973 byggdes 1 823 lägenheter här. Av dem fanns 1 312 i radhusliknande tvåvåningshus. Det byggdes också fyra sexvåningshus med loftgångar och ytterligare några huslängor med omväxlande tre och sex våningar.

Området Brickebacken i Örebro byggdes under åren 1969–1973. Bildkälla: Örebro stadsarkiv.

40 procent av lägenheterna fick tre rum och kök, för det var det man under miljonprogramsåren tyckte passade bäst för den typiska kärnfamiljen. Ungefär lika många lägenheter hade två rum och kök. Bara 187 av de 1 823 lägenheterna fick fyra eller fem rum.

Som i många av miljonprogrammets områden är Brickebacken uppbyggt kring en central matargata. De från början identiska tvåvåningshusen ligger längs sex tvärgående återvändsgator. Gångbroar över bilvägarna håller bilister och lekande barn åtskilda.

Framför tvåvåningshusen var det fritt fram att leka. Bilarna parkerades en bit bort. Bildkälla: Örebro stadsarkiv.

Så tänkte man sig att livet skulle bli

Det fanns en väldigt tydlig vision om hur livet skulle te sig i området. Gemenskap var ett nyckelord.

Sittgrupper och ”närlekplatser” anlades vid varje gård. Vid tvättstugorna fanns ”kvarterslekplatser”. Dessutom fanns två stora lekplatser, en i vardera änden av området, med ”lekfält, kullar och cykelslingor samt anläggningar för vatten-, sand- och redskapslek”, enligt en informationsfolder från tidigt 1970-tal.

I området byggdes sim- och idrottshall, bibliotek, skola, fyra barnstugor och kvartersgårdar för ungdomar. I den nybyggda centrumanläggningen skulle all nödvändig service finnas. Allt för att göra livet enkelt för Brickebackeborna och för att ”underlätta hustruns eller den ensamma förälderns möjligheter att välja yrkesarbete utanför hemmet”.

Gångbron till centrum, över den centrala gatan, gjorde att bilar och gångtrafikanter slapp mötas. Bildkälla: Örebro stadsarkiv.

Konsum lagade skolmaten

För att lyckas var samordning och samverkan centralt. Lokalerna, som låg längs en inomhusgata i centrum, planerades med syfte att kunna utnyttjas på flera sätt. Skolan och föreningsgården delade på slöjdsalen, som på kvällstid även var öppen för hyresgästerna. Sporthallen blev skolans gymnastiksal. Kyrkan höll söndagsskola i bibliotekets sagorum. Konsum, som också drev en restaurang, lagade skolmåltiderna som sedan serverades i en föreninglokal.

I centrumets gemensamma reception fanns apoteksservice, möjlighet till paketinlämning, skoservice och förmedling av städhjälp och barnpassning. Dessutom öppnade landstinget en mottagning med både läkare och distriktssköterska i stadsdelen, vilket var något helt nytt.

Det här var tankar som väckte intresse nationellt och genererade studiebesök från hela landet.

Konsum drev även en restaurang i centrum, som också lagade maten som serverades i skolan. Bildkälla: Örebro stadsarkiv.

Brickebacken idag

Området byggdes av det kommunala bolaget Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro, idag ÖBO. ÖBO är fortfarande den största hyresvärden i området. Sedan 2018 ägs drygt 400 av lägenheterna av bostadsbolaget Victoriahem. Hemgården äger ytterligare 120 lägenheter. Ett försök att ombilda ett antal av de kommunalt ägda lägenheterna till bostadsrätter 2010 lyckades dock inte.

– En del har såklart förändrats genom åren. Men mycket är sig fortfarande likt, säger Victoriahems områdeschef Pierre Lundberg, som även har ett förflutet inom ÖBO och själv är född och uppvuxen i Örebro.

Badhuset lockar fortfarande besökare både från Brickebacken och övriga Örebro, men det är i stort behov av renovering. Centrumanläggningen är långt ifrån så livfull som man tänkte sig från början. Men biblioteket är kvar, och det finns matbutik, pizzeria och en frisör. Stora satsningar har gjorts på att rusta upp hus och gårdar, även om en hel del fortfarande återstår. Också i dessa avseenden är Brickebacken ett typiskt miljonprogramsområde.

– Det som på ett tydligt sätt skiljer Brickebacken från andra områden jag jobbat i är att det finns ett väldigt stort engagemang och en stark gemenskap bland dem som bor här. Det kan såklart vara ett resultat av de ambitioner man hade från början. Men jag tror att det i första hand beror på husens karaktär. De låga husen, som i ett radhusområde, gör att livet här inte blir så anonymt. Lägenheterna på bottenplan har uteplats och liten trädgård. Människor möts på ett naturligt sätt och har koll på vad som händer i området. Det bidrar till ett lugn, säger Pierre Lundberg.

Samma plats men nytt läge

Brickebacken låg från början lite för sig självt i ett skogsparti. I dag är stadsbilden en annan, vilket gäller för många av miljonprogrammens områden. Nya områden växer upp som länkar samman städernas olika delar.

Så här skriver Örebro stad i sin utvecklingsplan för området: ”Brickebacken kommer i framtiden att ha ett centralt och strategiskt läge i förhållande till de stora mängder nya bostäder och verksamheter som planeras inom den södra staden. I och med den stora förändring som staden står inför så sätts Brickebackenområdet i ett förändrat sammanhang och den mentala bilden av området förväntas utvecklas i en positiv riktning.”